blablabla, för redaktörer och press

blablabla började med ett missat telefonsamtal. Elias hade en provspelning nästa morgon och hittade ingen som kunde läsa den andra delen. Att repetera mot ett röstmemo kändes fel - att prata över en inspelning av sig själv är inte att spela mot någon. En bättre motspelare måste finnas, och om den inte gjorde det fick den byggas.

Första versionen var ett helgprojekt. Den läste den andra rollens repliker och väntade på att du skulle säga dina. Det var allt. Första gången en skådespelare använde den och sa "det här funkar faktiskt" blev det allvar.

Den gyllene regeln kom tidigt och har aldrig rubbats: avbryt aldrig skådespelaren. Ingen coachning, ingen extra text, appen väntar hur länge som helst under spelarens tur. Varje beslut sedan dess har mätts mot den regeln.

Under huven smälter en pipeline på enheten ihop en röstaktivitetsdetektor i Core ML med Apples taligenkänning och en uppsättning ekvivalenskartor per språk. Kartorna spelar störst roll för nordisk klassisk text - en skådespelare som spelar Ibsen eller Holberg ska inte få avdrag för tidstrogen diktion. Få appar kan berätta den historien.

Idag är de största användargrupperna Danmark, USA och Storbritannien, från dramaskolesökande som repeterar provspelningssidor till yrkesverksamma film- och tv-skådespelare som förbereder selftapes. Den förblir ett enmansprojekt med flit - appens hantverk speglar hantverket hos dem som använder den.