INT. TORNET - DAG
Det är sant; så låt oss tygla
detta vilda sinnelag,
denna vrede, detta begär,
ifall vi någon gång drömmer;
och det ska vi, för vi lever
i en så underlig värld
att leva bara är att drömma:
och erfarenheten lär mig
att den som lever drömmer
det han är, tills han vaknar.
Kungen drömmer att han är kung
och lever i den villan, befaller,
bestämmer och regerar;
och det bifall han får
till låns, det skriver han i vinden,
och döden gör det
till aska (vilken bitter olycka!):
hur kan då någon vilja härska
när han vet att han ska vakna
i dödens sömn?
Den rike drömmer om sin rikedom,
som bara ger honom fler bekymmer;
den fattige drömmer att han lider
av sitt elände och sin fattigdom;
den drömmer som börjar stiga,
den drömmer som sliter och strävar,
den drömmer som kränker och sårar;
och i världen, kort och gott,
drömmer alla det de är,
fast ingen har förstått det.
Jag drömmer att jag är här,
nedtyngd av dessa bojor,
och jag drömde att jag såg mig
i ett annat, ljuvare läge.
Vad är livet? Ett vanvett.
Vad är livet? En illusion,
en skugga, en fiktion,
och det största goda är litet:
för hela livet är en dröm,
och drömmarna är drömmar.